Så gott som alla bostäder idag produceras i vinstsyfte. Nyproducerade bostäder erbjuds till de priser som marknaden är beredd betala, inte vad det kostar att bygga. Följden har blivit att det byggs för lite. Och för dyrt. Bostadsbristen i storstäderna är markant.

I detta perspektiv är det inte så konstigt att intresset för byggemenskaper på kort tid exploderat på den svenska marknaden. En byggemenskap innebär en ny väg till egen bostad, till en mycket rimlig produktionskostnad. Ofta 15-20% lägre än priset för motsvarande marknadsproducerade bostad.

Modellen passar utmärkt för genomförandet av ett Classic Life-boende. Motivet kan vara att medlemmarna i föreningen ställer alldeles särskilda krav på boendet exempelvis då det gäller tillgänglighet, gemensamma ytor och funktioner. Eller helt enkelt att föreningen själv vill behålla exploateringsvinsterna genom att riskeliminera byggprocessen. 

Många fördelar
  • Lägre produktionskostnader (ofta 15-20% lägre)
  • Större möjlighet att själv påverka boendet
  • Större samhörighet, grannar emellan

För kommunerna är en det en stor fördel att man kan planera, hitta lösningar och jobba tillsammans med de framtida boende, istället för att som idag i huvudsak kommunicera med entreprenören - den aktör i byggprocessen som egentligen har det mest kortsiktiga intresset av alla inblandade. 

"BYGGHERREMODELLEN"
Det finns olika modeller för att genomföra en byggemenskap. Den som är mest kostnadseffektiv - och den Classic Life arbetar med - brukar kallas ”byggherremodellen”. Gemenskapen samlas här kring en gemensam idéplattform för projektet, medan den detaljerade utformningen och byggnationen läggs ut på lämpliga och av Classic Life kvalitetssäkrade arkitekter, byggare och entreprenörer.

Med denna modell förenklas planeringsprocessen, samtidigt som långa och besvärliga diskussioner kring detaljer i projektet undviks. Osäkerheten och risken minskar, vilket innebär maximal kostnadsreduktion för byggemenskapen. Classic Life har dessutom utvecklat egna metoder och verktyg för att leda och stötta hela processen, från start till mål. 

MINDRE RISK, LÄGRE KOSTNAD
Centralt i byggemenskaper är att de boende tar ett ekonomiskt ansvar tidigt i processen. I ett normalt husbygge finansierar de boende huset efter att de har flyttat in, men genom att finansiera huset från start, som man gör i en byggemenskap, kan de boende forma sin byggnad efter egen vilja. ”Priset” för detta inflytande är som alltid risken att något går snett på vägen, att det blev dyrare eller färdigt senare, att någon hoppade av eller att projektet på något annat sätt gick fel. Att ge sig in i en byggemenskap kräver alltså ett visst mått av risktagande även om riskerna kan begränsas och hanteras genom en professionell ledning av processen. Den största risken elimineras dock genom att huset är fullt uthyrt och alla lägenheter upplåtna innan bygget startas. Den stora besparing som uppstår genom denna riskeliminering kan istället tillfalla gemenskapen. 

Förhandsanmäl dig nu!

En byggemenskap startar med att ett antal människor har en gemensam uppfattning om hur de vill bo. Därför passar modellen förträffligt för att genomföra ett Classic Life boende. Är du intresserad, förhandsanmäl dig redan nu. Tala med dina vänner - när tillräckligt många likasinnade samlats startar vi en informell förening, en sk förförening. Därefter begär vi markanvisning av kommunen och börjar skissa på projektet efter era specifika önskemål. När alla furutsättningar är på plats skapar vi den formella byggemenskapen, den ekonomiska förening, som under Classic Lifes ledning genomför projektet.

Vad är en byggemenskap?

En byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad.

Till skillnad från traditionellt byggande är byggemenskaperna idédrivna; de formas av och för människor som har en gemensam uppfattning om hur de vill bo, inte av de stora byggbolagens marknadsavdelningar.
 
En byggemenskap ger utrymme för att skapa hus med personliga uttryck, grön spetsteknik och innovativa lösningar. Det finns exempel på byggemenskaper där medlemmarna för att sänka kostnaderna - och höja livskvaliteten - delar på resurser som kök, förråd, vinterträdgård,  tvättrum, verkstad, gästrum, gym & bastu m.m. 

Fenomenet utvecklades i Tyskland. Städer som München, Berlin och Hamburg har under snart 20 år vuxit och utvecklats med stöd av s.k. Baugemeinshaften. Det mest omtalade exemplet är dock Tübingen och Freiburg där upp till hela 50 % av städernas nybyggnation numera sker i form av byggemskaper. Modellen uppmuntras av statliga organisationer och den tyska motsvarigheten till våra länsstyrelser samt av att bankerna anser sig ha bättre säkerhet och ger därför bättre villkor till just byggemenskaper. Från Tyskland har modellen spridit sig till flera länder i Europa: Schweiz, Danmark, Holland och Österrike.

Nu håller konceptet på att på allvar etableras i Sverige. Några projekt är redan igång. Statliga utredningar stödjer konceptet och intresset från marknaden är stort.  Den svenska lagstiftningen, till skillnad från den tyska, innehåller redan Bostadsrättslagen och Lagen om Kooperativ Hyresrätt. Dessa lagar utgör en trygg och stabil grund för utvecklingen av byggemenskaper

Byggemenskaper kan uppföras som kooperativ, äganderätter, bostadsrätter eller hyresrätter. De kan ha tre medlemmar eller femtiofem. Byggemenskaper finns i alla skalor och utföranden och bidrar därigenom till en ökad mångfald i boendet och till en större variation i den urbana miljön. Ett vanligt upplägg är att största delen av byggemenskapen utgörs av en bostadsrättsförning och en mindre del, upp till 40 % av byggnaden, erbjuds som kooperativ hyresrätt eller vanlig hyresrätt.